måndag 27 juni 2011

Adjö Adidas Handball Special

Att köra bromslöst med frihjul sliter på skorna. Jag har kört till och från på min Archie Wilkinson Speedway under våren och de bästa skorna än så länge var mina kära Adidas Handball Special. Jag hade ett par Timberlandkängor i höstas som var nästan lika bra. Skorna från Cheap Monday höll i två, kanske tre, dagar.


Idag hittade jag till Chrome Store NYC. Väldigt fin affär med MASSOR av väskor, skor och kläder. Jag shoppade tröjor, shorts och tre par skor (varav ett par Converse-liknade med fäste för clip-less).

Hål rakt genom sulan på bromsskon (höger). Adjö Adidas Handball Special. Jag kommer att sakna er. Båda två.

söndag 10 oktober 2010

Klåparmek

Fy f-n vad irriterad jag blir på mig själv! Jag är expert på att använda fel verktyg. Jag skulle byta styrlager på min Affinity idag. Det har länge "klonkat" om cykeln pga att den nedre lagerbanan i styrlagret är sprucken och glappar lite. Jag gick och köpte ett nytt lager idag och började med att knacka ur de gamla kopparna samt den nedre lagerbanan med en stor insexnyckel och en hammare. När jag skulle trycka i de nya kopparna tyckte jag att det var en bra idé att mosa in den övre med ett skruvstäd. Inga mellanlägg eftersom jag är en @#**% amatör! Givetvis kroknade koppen och den blev skev. I koppen ska ett kapslat maskinlager stoppas i med det passade inte längre. Karva bort lite metall med ena änden av en insexnyckel och mosa tillbaka lite skruvstädet igen och lagret passade igen. Sönke hade en lagerpress liggande (rätt verktyg) och med den pressade jag i den nedre koppen. Perfekt? Nix! Det sitter loggor på den nedre koppen och givetvis hamnade de på sniskan. Spelar iofs ingen roll men usch vad jag stör mig på sådant. Det slutade med att jag inte lyckades få dit den nedre lagerbanan på gaffeln så de delarna tar jag med mig imorn till någon verkstad med riktiga verktyg. Om jag bara kunde hitta gaffeln dvs. Jag lyckades på något sätt slarva bort gaffeln och lagerbanan i garaget. Det tog nästan en halvtimme att hitta den. Den stod lutad mot en cementsäck precis bredvid cykeln. Usch vad trött jag blir på mig själv ibland.

söndag 3 oktober 2010

En studie i tystnad

Halloj igen. Det var ett bra tag sedan jag gjorde ett inlägg här. Familjelivet tar ut sin rätt. Den senaste veckan har jag blivit intresserad av tutor och signalhorn. Jag vill ha en liten smidig tuta kopplad till ett bromshandtag. Den första idén var att driva ett horn eller en vissla med kolsyra. Jag har en sån där klassisk tuta med gummiblåsa liggande. Den är iofs stor och ful men den dög att experimentera med. Den är helt ljudlös när jag trycker kolsyra i den. Jag antar att den fryser ihop, har fel densitet och för högt tryck. Om jag släpper på ytterst lite tryck piper det till en kort stund i hornet och sedan blir det tyst. Jag ska prova med en visselpipa också. En sån där med kula som fotbollsdomare har. Funkar inte det blir det till att gå vidare med generator och summer. Jag vill fälla in hela konstruktionen i gaffelröret och låta ett litet hjul tryckas ner mot däcket när jag vill tuta. Stay tuned.

tisdag 22 december 2009

Avgiftning och återfall


Jag har cykelabstinens! Cykelintresset har gått helt överstyr och jag är på tre månaders avgiftning. Efter nästan två månaders cykelnykterhet trillade jag dit igen. Jag snubblade över en LeRun.





Den är ganska enkel att cykla på men den beter sig illa. Det var mycket lättare att svänga till vänster än till höger och den tippade framåt lite väl snabbt när man bromsade lite. Svängradien var usel också. Men ändå, ett återfall är ett återfall.


tisdag 6 oktober 2009

35.350

Jag är lyckligt! Väldigt lycklig! Jag har kört på en velodrom för första gången i mitt liv. I somras bokade jag in mig på en konferens i Århus, Danmark. Jag fick kontakt med Kim på CK Aarhus som sa att jag var välkommen att besöka velodromen och att jag kunde få låna cykel på plats. Äntligen skulle jag få prova bancykling på riktigt. Att låna cykel var inget aternativ för mig. Jag ville köra på egen cykel och den snabbaste jag har är min Planet X.

Jag lånade en cykelväska av en kollega och bokade in den på flygningen. SAS kunde bara garantera att väskan skulle komma till Köpenhamn. Anslutande flygplanstyp till Århus var för liten för skrymmande bagage och väskan kom med på stand-by basis. Värre var det när jag kom fram till Århus 23:30 i söndags och insåg att det inte fanns några transporter som fick in väskan. Jag blev ståendes en dryg timme innan jag fick tag på en svindyr jättetaxi. 750 DKR för 45km.



Dag 1
På måndag morgon monterade jag ihop cykeln. 49/14 i utväxling. Verkade som en bra idé hemma på kammaren. Det skulle visa sig vara en dålig växel i blåsten. Jag genomled en konferensdag som i valiga fall hade varit jätteintressant men jag satt bara och längtade till 18:00 då Kim skulle släppa in mig på banan.



Första intrycket var "shit, den är brant!" 35 grader trodde Kim så den kommande velodromen i Falun med runt 50 grader kommer att vara skrämmande.



Kim gav några snabba råd. Han hade några brutna revben så han kunde inte demonstrera. Det hade börjat regna så det var ingen bra idé att gå upp på bankerna sa han. Banan är hal och hjulen släpper utan förvarning så rekommendationen var att ligga precis i skarven till lutningen. 2 decimeter till gräset och 2 decimeter till väggen. Det kändes väldigt smalt de första trevande varven men det gick fint när man fick upp lite fart.

Jag insåg att det bara var att börja köra timrekordet på en gång så jag körde upp till startlinjen, nollade datorn och drog igång utan några förberedelser. Det tog några varv att hitta en bra fart men jag hamnade på 39-40 knyck i några minuter men det gick trögt. 49/14 var fel växel. Jag orkade inte köra mer än 80 varv/minut på vevarna så jag landade på ca 35 knyck och den farten höll jag hela timmen ut. Tiden var skev. Försa 7-8 minuterna gick väldigt långsamt. Sedan hade det plötsligt gått en kvart. Fram till halvtimmen gick tiden långsamt igen och sedan gick det lite upp ner tills de sista tio minuterna då jag trampade i trans. Otroligt skön känsla. Jag avverkade 35.350 meter enligt datorn. Jag försökte ligga precis på bankanten hela tiden men eftersom gräset var så nära gled jag upp hela tiden. Jag slog Henri Desgranges rekord från 1893 med 25 meter. Sug på den mina fastnavsvänner!

Dag 2
Jag drevade om från 49/14 till 48/15 efter gårdagens läxa. Jag "skolkade" från det sista konferenspasset. 16:00, solen sken och jag var supersugen på att köra på en torr bana. 200m flygande start och 2km sprint. Man får riktigt bra fart när man dyker ner från "väggen" vid utgången i kurvan för att passera startlinjen i maxfart. 51km/h sa datorn.


Fel växelval igen! Jag skulle ha gjort precis tvärt om. 48/15 var för lätt vid sprint. Jag varvade ur. 49/14 hade gått bättre idag. Kim dök upp vid 17:30-snåret med en Cervelo P3. Ojoj vilken fin cykel. Han kunde inte hålla sig trots de brutna revbenen sa han. Han gick igenom lite banregler och sedan ville han visa mig idealspåret för 200m. Jag hade tagit fart inför kurvan före startlinen men Kim accelererade 2 varv innan start! Jag låg bakom och kunde inte hänga på alls när han föll ner i sista kurvan och tryckte på. Jag körde på 14,1 sekunder och Kim låg nog 30 meter före mig vid mållinjen. Fostrande minst sagt.

2km körde jag på 2:40 blankt. Asjobbigt! Jobbigare än timmen. Blodsmak och torr i halsen.

Velodromen har gjort ett start intryck på mig. Jag vill bo i en stad med velodrom. Jag var lite orolig att det inte skulle vara så kul som jag hoppats men det var roligare! Hur kul som helst!

söndag 29 mars 2009

Tour de Vasaparken


Första seriösa provturen. Jag fick ner sadeln några centimeter genom att vända upp-och-ner på sadelinfästningen. Melker har fortfarande lite problem med att dra igång cykeln själv men det löser sig nog på nästa runda.

onsdag 18 februari 2009

Minipursuit på G

Melker fyller fem år på fredag och dagarna börjar bli knappa. Jag var nere ett pass i mekgaraget igen och den här gången blev det förberedelser inför att svetsa ihop den styckade barnramen. Det är alltså en barnram (38cm c-t, 20 tums hjul) som donerar sina rör och lager till den nya skapelsen. Den första planen var att bygga den helt i kolfiber men det får bli nästa projekt.


Jag hade faktiskt en sådan här fast några nummer större när jag gick på högstadiet. Nåväl, bort med alla grejjer från ramen.

 
 

Sadelröret, diagonalröret och kedjestagen (vid sadelröret) får sitta kvar. Styrröret ska kortas ner och överröret ska vändas upp-och-ner. Hjulbasen ska kortas ner nästan 15cm till 68 cm. Jag har smygit runt vid cykelställ och i barncykelaffärer och tagit diverse mått på cyklar för 5-6 åringar. Det är ganska mycket som måste klaffa. Pedalerna får inte ta i marken när man svänger, tårna måste gå fritt från framhjulet, sadel får inte sitta för högt, gaffelvinkeln och försprånget måste göra cykeln stabil i låga farter, o.s.v.  Dessutom ska det likna en "pursuit" cykel hade jag tänkt mig. 



Hemma på kammaren gjorde jag en pappersmodell i halv skala för att se hur jag kunde använda de befintliga rören.


...och så här blev det i full skala! Sadelstagen ska böjas in så de möter kedjestagen framför baknavet och framgaffeln ska kortas 13 cm (det är en racergaffel från en vuxencykel).



Ungefär så här kommer det se ut när det är klart. Jag har tejpat (!!) ihop rören och slängt på ett lite för stort styre. Sadeln kommer att hamna lite längre bak också. Melker har beställt en gul cykel. Ytterligare ett krav är att det ska stå "Melker Per Valdemar Widén, Torsgatan 53" på den och att det ska finnas några röda chilifrukter på sadelröret.

tisdag 3 februari 2009

En juvel under lacken

Ojojoj, nu var det riktigt länge sedan jag postade ett inlägg. Har jag legat på latsidan eller till och med tröttnat på cyklar? Nix pix. Snarare tvärt om. Sedan sist har jag hunnit skaffa två-tre cyklar till. Bland annat en Zipp 2001. En helt galen ram som saknar både sadelrör och sadelstag. Tätt inpå det ramköpet fick jag tag på ett Zipp 870 skivhjul (26") som jag tänkte skulle sitta fint på ramen. Men så dök det upp ett Zipp 950 skivhjul (28") med fastnav på ebay och säljaren sa att det hade varit rött från början men han hade sprayat det svart. Det såg fult och risigt ut på bilden men jag chansade på att det var p.g.a. sprayfärgen och jag hade rätt!


Det visade sug att det effektivaste sättet var att ta rejält med aceton på en papperstuss och badda ordentligt på en yta stor som en hand. Efter några sekunder började färgen krusa sig och jag kunde raka av nästan all färg i ett svep. Av någon anledning satt färgen hårdare i periferin än mitt på. Så fort papperstussen skiftade från svart till rosa var det dags att sluta gnugga. De sista svarta resterna fick jag bort genom att dra med en indränkt tuss från centrum och utåt. Om man "backade" med tussen drog man tillbaka de svarta resterna på hjulet igen.

Ett tunt lager klarlack ska på sedan är det klart. Andra sidan är kvar också men den kommer att gå fort nu när jag vet hur jag ska göra. Ett par nya bakgaffeländar ska tillverkas också så att jag får plats med ett 28" hjul i ramen. Gaffeländarna är skruvade i ramen så de blir lätta att byta ut.

onsdag 22 oktober 2008

Bubbelplast på Manhattan

Allt var frid och fröjd. Jag och Sanna flängde runt på Manhattan och i Brooklyn och letade efter cykelaffärer. Så länge det blev färre cykelaffärer än "riktiga" affärer var det inga probem. Jag var på jakt efter ett par Dura-Ace HB 7600, en Chome Metropolis och en Rapha jacka. Rapha var det inte många som visste någonting om. Jag trodde att det skulle finnas lite var stans men icke sa nicke. Naven kanske fanns på Affinity Cycles sas det så vi hoppade in i en taxi och åkte dit. Där stod den, en drömram i skyltfönstret, en Low Pro Track. Sanna tyckte den var jättefin och jag slog till direkt. Dura-Ace naven och två styrlager slank med också. Chrome-väskan hittade jag lite senare på Manhattan. Mission completed!

Lådan med ramen stod på golvet på hotellrummet ett par dagar innan jag kom på att den kanske är lite för stor att få med sig hem. Jag ringde och kollade med både SAS och United och fick klart för mig att lådan var på tok för stor. SAS var lite snällare än United och en idé var att skära ner lådan lite och chansa på att Sanna skulle få den med sig när hon skulle flyga hem till Stockholm. Alternativ två var att jag skulle ta ramen löst med mitt inrikesplan till Denver och sedan via Chicago till Stockholm. Sanna var inte jättesugen på att konka på en ram (hon är ganska gravid) och jag var dessutom sugen på att ha ramen med mig under resten av min vistelse. Jag ville inte sova ensam...

Att hitta metervis med bubbelplast i närheten av Times Square strax innan man måste åka tillflygplatsen är spännande. Hittade en "Staples" i korsningen 5th ave och 43:e. Det fanns bara små kvadrater en jättebred 10m rulle och lagom bred 60m rulle så det fick bli 60m-varianten. Jag tycker att det är ganska uppenbart att det är en cykelram under bubbelplasten men alla på väg till och på flygplatsen undrade vad det var i paketet. "A bicycle frame? Looks more like a giant pretzel!"