tisdag 6 oktober 2009

35.350

Jag är lyckligt! Väldigt lycklig! Jag har kört på en velodrom för första gången i mitt liv. I somras bokade jag in mig på en konferens i Århus, Danmark. Jag fick kontakt med Kim på CK Aarhus som sa att jag var välkommen att besöka velodromen och att jag kunde få låna cykel på plats. Äntligen skulle jag få prova bancykling på riktigt. Att låna cykel var inget aternativ för mig. Jag ville köra på egen cykel och den snabbaste jag har är min Planet X.

Jag lånade en cykelväska av en kollega och bokade in den på flygningen. SAS kunde bara garantera att väskan skulle komma till Köpenhamn. Anslutande flygplanstyp till Århus var för liten för skrymmande bagage och väskan kom med på stand-by basis. Värre var det när jag kom fram till Århus 23:30 i söndags och insåg att det inte fanns några transporter som fick in väskan. Jag blev ståendes en dryg timme innan jag fick tag på en svindyr jättetaxi. 750 DKR för 45km.



Dag 1
På måndag morgon monterade jag ihop cykeln. 49/14 i utväxling. Verkade som en bra idé hemma på kammaren. Det skulle visa sig vara en dålig växel i blåsten. Jag genomled en konferensdag som i valiga fall hade varit jätteintressant men jag satt bara och längtade till 18:00 då Kim skulle släppa in mig på banan.



Första intrycket var "shit, den är brant!" 35 grader trodde Kim så den kommande velodromen i Falun med runt 50 grader kommer att vara skrämmande.



Kim gav några snabba råd. Han hade några brutna revben så han kunde inte demonstrera. Det hade börjat regna så det var ingen bra idé att gå upp på bankerna sa han. Banan är hal och hjulen släpper utan förvarning så rekommendationen var att ligga precis i skarven till lutningen. 2 decimeter till gräset och 2 decimeter till väggen. Det kändes väldigt smalt de första trevande varven men det gick fint när man fick upp lite fart.

Jag insåg att det bara var att börja köra timrekordet på en gång så jag körde upp till startlinjen, nollade datorn och drog igång utan några förberedelser. Det tog några varv att hitta en bra fart men jag hamnade på 39-40 knyck i några minuter men det gick trögt. 49/14 var fel växel. Jag orkade inte köra mer än 80 varv/minut på vevarna så jag landade på ca 35 knyck och den farten höll jag hela timmen ut. Tiden var skev. Försa 7-8 minuterna gick väldigt långsamt. Sedan hade det plötsligt gått en kvart. Fram till halvtimmen gick tiden långsamt igen och sedan gick det lite upp ner tills de sista tio minuterna då jag trampade i trans. Otroligt skön känsla. Jag avverkade 35.350 meter enligt datorn. Jag försökte ligga precis på bankanten hela tiden men eftersom gräset var så nära gled jag upp hela tiden. Jag slog Henri Desgranges rekord från 1893 med 25 meter. Sug på den mina fastnavsvänner!

Dag 2
Jag drevade om från 49/14 till 48/15 efter gårdagens läxa. Jag "skolkade" från det sista konferenspasset. 16:00, solen sken och jag var supersugen på att köra på en torr bana. 200m flygande start och 2km sprint. Man får riktigt bra fart när man dyker ner från "väggen" vid utgången i kurvan för att passera startlinjen i maxfart. 51km/h sa datorn.


Fel växelval igen! Jag skulle ha gjort precis tvärt om. 48/15 var för lätt vid sprint. Jag varvade ur. 49/14 hade gått bättre idag. Kim dök upp vid 17:30-snåret med en Cervelo P3. Ojoj vilken fin cykel. Han kunde inte hålla sig trots de brutna revbenen sa han. Han gick igenom lite banregler och sedan ville han visa mig idealspåret för 200m. Jag hade tagit fart inför kurvan före startlinen men Kim accelererade 2 varv innan start! Jag låg bakom och kunde inte hänga på alls när han föll ner i sista kurvan och tryckte på. Jag körde på 14,1 sekunder och Kim låg nog 30 meter före mig vid mållinjen. Fostrande minst sagt.

2km körde jag på 2:40 blankt. Asjobbigt! Jobbigare än timmen. Blodsmak och torr i halsen.

Velodromen har gjort ett start intryck på mig. Jag vill bo i en stad med velodrom. Jag var lite orolig att det inte skulle vara så kul som jag hoppats men det var roligare! Hur kul som helst!